Chitwan

Chitwan är ett naturreservat i södra Nepal där det ska finnas tigrar, hjort, noshörning, elefanter, massor av fåglar och många andra djur. Jag bestämde mig för att ta två nätter där eftersom jag var ganska trött på Kathmandu och inte ville ha en 16 timmars bussresa till Indien framför mig. Så jag tog första buss-etappen mot Indien till Chitwan vilket var 6 timmar i en skitig buss som ständigt förflyttade sig söderut och mot lägre höjder. Vägarna var för det mesta ok och gick på små vägar längs med bergs-sluttningar och över små floder tills vi kom fram.

I Chitwan vart det mycket att se och hotellet var riktigt bra, dock utan internet. Dock var det ganska tomt och gästerna där verkade vara jag och en fransk familj (två döttrar med sin mamma). Men det var dags för natur och programmet lämnade inte mycket tid till umgänge.

Fågelskådning, åka elefant och kanot var på programmet. Vår guide var riktigt bra med god engelska och toppen humor. Jag fick se vilda hjortar, fåglar, vildsvin och noshörning. Dock tror jag noshörningen var semi-vild och höll till vid turist-stråken i väntan på lite mat. Men kul och ganska skönt var det att slippa backpacka i två dagar. Kan högt rekommendera att ta två dagar i Chitwan om någon ändå är i Nepal och har två dagar över.

Med en fot i Nepal och en i Indien

När Chitwan var klart så siktade jag in mig på Indien och Gorakhpur. Jag hade bestämt mig för att ta landvägen från Nepal till Indien. Så nu var det bara 6 timmars buss till gränsen. På bussen stötte jag på en fransman och två fransyskor (joo, det verkar vara mycket franskt i Nepal) som också var på väg till Gorakhpur så vi slog följe. Bussens slutstation är cirka två kilometer från gränsen så man måste ta en rickshaw dit. Efter lite förhandlande vart det ca 7 kr per person för två kilometer rickshaw med full packning och till gränsen.

Att gå över gränsen var mäktigare än jag trodde. Nepal och Indien har ett avtal där bådas invånare får vandra fritt över gränsen. För turister finns på vardera sida en liten pass-station för turister som är otroligt svåra att hitta, speciellt på indiska sidan. Med exitform, entryform och lite stämplar så satte vi oss sedan på en ny buss som skulle ta oss fram till Gorakhpur. Två och en halv timma skulle det ta och fem timmar senare var vi framme och jag checkade in på ett av de finare hotellen i Gorahkpur. Finare betyder dock inte mycket mer än ett eget rum och ett fönster.

Gorahkpur

Inte mycket att säga om Goarkhpur. Hittade en nöjjespark med super snabbt pariserhjul som jag var tvungen att åka.

Lägg till kommentar

Visa kommentarer (5 st.)

Kathmandu

Mitt i natten landar jag på Kathmandus flygplats. Efter lite trassel och mycket ståhej så kom jag till slut till Hostlet, som visade sig vara Hotel, och vart inkastad i ett rum. Mörkt, skällande hundar utanför och skitigt men med rena lakan och dubbla lås på dörren gick det till slut att somna.

Kathmandu är damm, skit och ljud. Nästan alla som kommer och bor där är på väg till Mounteverest base-camp, vilket måste vara mycket fullt av folk. De checkar in en dag och drar dagen därpå. Stötte på en kanadensare på Hotellet i två dagar innan Everest. Vi drog runt lite i Kathmandu såg lite på det som finns att se där. En av de större sakerna som finns att se är kremeringen av hinduer. Hinduer tror på cykliskt återfödande är det viktigt att man blir kremerad så snart som möjligt eftersom det är då man återföds i nästa kropp. Så en kremering är en positiv händelse som kan beskådas av alla (dock inga fotton). Vi bestämde oss för att gå dit vilket visade sig vara en ganska bra bit. Att vi till slut inte hittade hjälpte inte och slutade med att vi tog en taxi som tog tre minuter. När vi kom fram var där många människor på plats och överallt stod rader av poliser med långa bambu-batonger. Som överallt i Nepal måste man som turist betala inträde till sevärdheter och efter att vi betalat så fick vi en guide första minuterna. Vi frågade om folkmassorna och poliserna. Han berättade att vi råkat hamna på kremeringen av den förra premiär-ministern för Nepal.

Hela kremerings-plattsen stinker av eld, aska och död. Det är inte en vacker syn och hela plattsen ger ungefär samma intryck som att gå in i en stor tom kyrka. Man talar lågmält, är stillsam och försöker att inte vara ivägen.

Valk

Jag bokade också in en liten vandring i Kathmandu valley eftersom vandring verkade vara allt alla gjorde i Nepal. Vandringen var ganska trevlig, men ack vad man känner att man är högt upp. Rakt på eller lite stigning så gick det bra men så fort det vart lite brantare så tog luften bara slut i lungorna och när den väl var slut så tog det en bra stund att få tillbaka flåset. Efter en dags vandring hamnade jag på ett hotell i Nagarkot.

Hotellet låg på toppen av en kulle som var på toppen av en bergskant. Så på kvällen fick man otrolig solnedgång och på morgonen en makalös soluppgång. Hotellet hade till ock med ett litet torn ifrån vilken man kunde se hela spektaklet på.

Sedan var det till Kathmandu igen för en natt där för att sedan dra vidare. Kathmandu är väldigt turistigt och de är vana och snabba med att utnyttja det. När jag kom tillbaka hade de flyttat mig till ett nytt rum, vilket verkade vara praxis från hotellets sida eftersom det gör det lättare att lura folk på rums-notan när den ska betalas. Jag klarade mig undan det eftersom jag inte hade haft mycket på hotellet, kom ihåg vad jag hade haft och ställde till med ganska mycket bråk när de tyckte att jag skulle betala morgonen precis innan jag skulle åka istället för kvällen innan som jag ville. Fick till sist betala efter att jag räknat ut allt själv och receptionisten inte kom på någon ny ursäkt. Så de fick då ingen dricks på det hotellet.

Lägg till kommentar

Visa kommentarer (2 st.)

Så var det till Hong Kong resan manade sig. Där vi hittade ett riktigt bra Hostel med riktigt bra läge samt en stam-bar att hänga på. De serverade inte för dyra öl med gratis jordnötter. Skalen slängdes givetvis på golvet så på slutet av kvällen så knastrade det gött när man gick där ifrån.

Hong Kong är mycket större än vad jag trodde och skulle tro de flesta tänker sig. Det är inte bara staden utan även stora landområden runtomkring som kan beteckna sig Hong Kong och därmed är del av, men står utanför, Kina. Till exempel tog vi en långutflykt en dag till en mega stor Budda långt utanför höghus, stoj och brus. Man tar tunnelbanan ut till en förort, fortsätter sedan på den längsta linbanan jag någonsin sätt och där uppe på en kulle, mitt i vad som verkar som ingenstans fanns där en väldigt väldigt stor Budda. Inte bara den fick vi se utan vi tog oss även till den lilla byn Tai-O som är en liten by där många av husen är byggda på polar ute i vattnet.

Vi var också, ganska mycket av misstag, i Tai-Po (om jag kommer ihåg namnet) som ligger nästan i kanten av Hong Kong mot Kina. Soligt och varmt var det och längs med vattnet så fanns ett trevligt promenadspråk med glass, utkiks punkt och parker.

I Hong Kong har de även ett zoo... Ett zoo med Pandor... Svarta och Vita Jätte Pandor... Jag har därmed sätt jätte panda. Dock har jag endast sätt dem sova, för det var allt de verkade göra hela dagen. Men där fanns också ett jätte-akvarium med hajar, rockor, små sjöhästar, mm. På det kan också nämnas ett hus dedicierat till maneter och massor av berg-och-dal-banor. Vi han med en vatten-berg-och-dal-bana men det var djuren som var mer intressant för oss. Så när de stängde så var vi fortfarande kvar i parken och då visade det sig att de körde ett fontän-skådespel här också. Denna gång med vatten-projektion, eld, brinnande vatten och ljus-show upp i öronen. Jag lyckades spela in allt, dock i två omgångar (see start och slut på spektaklet, ursäkta dålig inspelning, jag tittade inte in i kameran mycket). Det slog nästan allt och två trötta svenskar var mycket piggare och gladare på vägen hem.

När det var två dagar kvar i Hong Kong för mig så dog Camilla iväg till Singapore för hennes sista stint. Jag vart kvar i Hong Kong två dagar till för att kunna ta flyget till Nepal och checkade därför in på ett nytt Hostel. Träffade lite trevligt folk. Nästan alla som bor på Hostel i Hong Kong verkar hänga där i väntan på visum till kina eller för att förlänga sina visum till Kina. Men de är bra folk de med. Jag lyckades övertala några att gå på Hong Kong Science musem men när vi kom fram så visade det sig att det var stängt den dagen. Så vi knallade över till Hong Kong History musem, som var förvånads värt billigt och bra. Var inte bara folklig-historia utan även geologisk och biologisk historia sammanvävd tillsammans med folklig historia till en historia.

Mycket mycket mer saker hände i Hong Kong än jag har lyckats få med här, men dessa saker kommer jag att förpesta er med över en öl någon gång...

Lägg till kommentar

Visa kommentarer (4 st.)

Hualien, eg. Mer Taiwan

Camilla hade hittat och kollat upp ett ställe som ligger på andra sidan av Taiwan jämfört med Taipei. Men Taiwan är litet så det var bara att boka lite, sätta sitt feta arschle på tåget så förflyttade vi os till Hualien. Dock var det inte Hualien som vi var där och skulle se utan en klippdal lite utanför

Hualien som stad var i sig en ganska trevlig och spännande stad. Men vi såg inte mycket av den så jag kan inte säga så mycket om den heller, men de har ailiens där...

Dock så drog vi till Taroko för en heldags upplevande. Vi hade planerat att ta buss dit och hoppa mellan olika ställen. Men det lät mer och mer krångligt och tillslut så bestämde vi oss för att ta taxi. Inte farligt dyrt, trevlig chafför, snabbt och enkelt. Fyra stopp blev det.

Först så fick vi se ett tempel som var byggt över en naturlig vatten källa. Sedan en kortare vandring vid ett hotell, som vi förlängde och höll på att tappa bort Taxi-chaffisen. Efter det klippberg med svalor på och till slut en vandring längs med en klippvägg. Helt makalöst vilka vyer det var och man förstod var orted stor kommer ifrån i storslaget. Dock är det lite svårt att beskriva så hoppas att bilderna säger mer än orden.

Tillbaka i Taipei

Sista dagen spenderades med en Taiwanesinna som Camilla hadde stött på i USA. Hon visade oss runt lite i Taiwan, käkade Dim Sun med oss och tog oss till lite lugnare ställen, vilket var skönt i Taipeis ståhejj. Jag van ett svärd (som jag har snott med mig genom tullen utan problem, kan vara för det är uppblås-bart). Och innan vi åkte till Hong Kong så tog hon oss till ett ställe så fick fick riktig Taiwanesisk frukost.

Lägg till kommentar

Visa kommentarer (4 st.)

Så lämnades Japan via flyg mot Taipei, Taiwan. Ett mellan-mål eftersom planen från början var att resa till Indonesien, men det kändes lite farligt efter att ha läst UDs hemsida. Men, men... Ett "oplanerat" land. Tänkte att det kunde bli en bra paus efter Japan.

Lyktor på dagen, lyktor på natten.

Så första dagen så hade vi inget planerat, inget att göra och en helt ny stad att undersöka. Så vi tog oss ned till Taipeis tunnelbana, pekade blint på en station och åkte dit. Gick upp och gick runt lite i shopping gatorna. Taipei 101 (en av världens högsta byggnader) visade sig ligga nära och Camilla ville gärna dit och titta lite så vi satte ena foten framför den andra och vipps var vi på väg.

En sak med att gå mot höga, höga byggnader är att de alltid är mycket längre bort än man tänkte sig från början. De ser ut att ligga nära men det tar för evigt och evigt att gå dit. Så vi gick förbi en lite park, såg en kö och eftersom vi båda var trötta på att gå så ställde vi oss i kön. Måste ju vara något bra, varför skulle det annars vara en kö dit?

När vi kom fram så visade det sig vara en park full av lyktor och eftersom det kinesiska nyåret just hade infallit så var de flesta av lyktorna i nyårets djur. Kaninen. Överallt var där lyktor och vi fick även rita vår egna lyckta. De hade inte bara lyktor utan även ett fontän-skådespel. Så efter att ha tittat på alla lyktor så tog vi och gick till Taipei 101. Tog lite fotton, åt lite (hittade något sämla liknande) och gick sedan tillbaka. Det hade nu hunnit blivigt natt och alla lyktorna var nu upplysta i en otroligt stämningsfullt skådespel av ljus. Fontän showen hade ersatts av en ljusshow som uppspelades igenom fontänens vatten. Så inte mycket paus den dagen.

Dagen efter så drog vi ut och vandrade i ett naturreservat lite utanför Taipei vilket var otroligt vackert och en bra utflykt (se kort). På kvällen for vi ut till en night-market. Taipei är en otrolig stad som är full av liv och rörelse mellan trånga gator, smutsiga hus som avlöses av tempel med blinkande lampor och väspor som åker överallt. Så ingen paus den dagen heller.

Pingxi


Vi hade fått reda på en festival över i en annan del av Taiwan som hette Pingxi. Sista dagen på en himmels-lanterna festival. Vi bestämde oss, så klart, för att åka dit och satte os på tåget. Efter ett byte och mycket folk så hamnade vi i Pingxi. Vi kom dit lite tidigt och medan vi gick runt i Pingxi och strosade så hittade vi ett vandrings spår även där. Det ledde oss upp till toppen på en hög kulle, där toppen bestod av en massiv sten. Vi tog oss upp även på den och fick en totalt otrolig utsikt över de Taiwanesiska kullarna och den lilla staden Pingxi.

Väl på spåret så träffade vi på några som berättade att själva festivalen var några tågstationer bort på det lokala tåget som stannade i varje by och håla (ni vet sådana som fanns i Sverige till början på 90-talet). Glada i hågen efter utsikten tog vi oss dit. Väl där fick vi en makalös upplevelse som jag måste erkänna att jag inte kan förklara i text. Så det får bli via de
bilder och videos vi tog och så kommer jag berätta om det tills era öron blöder senare. Men vi släppte även iväg vår egen lanterna, med önskningar på, mot skyarna. Kan lugnt säga att dagen i Pingxi inte direkt var lugn. :)

Lägg till kommentar

Visa kommentarer (1 st.)